Vinst i bowlingpremiären

I går var det premiär i bowlingens elitserie och vi mötte Joker från Göteborg. Trots att Joker brukar vara ett av elitseriens bättre lag brukar vi slå dem hemma och det gjorde vi i dag också. 13-7 blev resultatet.
Första serien kändes stabil redan från start och det var egentligen ingen tvekan om vilket lag som skulle dra det längsta strået. Visst hade vi marginalerna på vår sida på förstabordet, där Ubbe och Dennis vann med tre poängs marginal, men samtidigt hade vi motflyt på tredjebordet, där vi förlorade med åtta poäng. Resultatet blev 4-1 till oss.
Andra serien vann vi med 3-2, men det kunde lika gärna ha blivit 4-1 i den också. Om Ubbe och Dennis hade flyt i första serien så kan vi konstatera att de hade oflyt i den andra, eftersom de torskade med åtta poäng. På övriga bord var det klar marginal.
Tredje serien blev en riktig nagelbitare. Den kunde ha slutat hur som helst, men vi vann till slut med 3-2. På två av borden hade vi två poängs marginal och på det tredje 14 poäng. Det kan naturligtvis vara en slump att vi hade marginalerna på vår sida, men innerst inne tror jag att vi var mentalt starkare än våra motståndare - en styrka som jag hoppas att vi får nytta av framöver.
Att leda med 10-5 efter tre serier är inte så enkelt som det kan se ut. Det är lätt att känna sig för säker och tro att ett bord vinner vi lätt, men så enkelt är det sällan. Den här gången löste det sig dock på ett ganska smärtfritt sätt. Visst drog Joker ifrån rejält på ett bord - faktiskt så pass mycket att de fick totalen i den serien - men på övriga bord var det relativt lugnt och vi vann serien med 3-2.

Med tanke på att vi har tre svåra bortamatcher nästa helg - Kulladal på lördag samt Göta och Full House på söndag - känns det bra att ha gårdagens seger med i bagaget. Om jag inte har helt fel är det dessutom första gången på ganska många år det blir en seger i premiärmatchen.
Bortsett från vinsten och beviset på en mental styrka var det två saker som gladde mig särskilt mycket i går. Den första var Dennis Johanssons 950, vilket lovar gott inför framtiden. Den andra var Fredrik Sommanssons inhopp, som resulterade i 425 på två serier. Siffrorna är i och för sig inte anmärkningsvärt höga, men sättet han gjorde dem på är imponerande. Han gjorde det i sin första elitseriematch på hemmaplan.