I går, onsdag, genomförde SPF Halland - tillsammans med SPRF, SKPF och RPG - en utfrågning av representanter för de partier som i dag är representerade i riksdagen. Dessa sju representanter skulle i första hand svara på tre i förväg ställda frågor. Frågor som i och för sig var var ganska breda, men ändå så pass avgränsade att det inte behövdes längre tid än ett par minuter för att svara på dem. Till bilden hör också att publiken i anslutning till varje fråga fick möjlighet att ställa kompletterande frågor, vilka ofta var av den arten att en från varje block kunde besvara dem.
Den första frågan handlade om det så kallade jobbskatteavdraget, vilket i praktiken innebär att inkomst av arbete har en lägre beskattning än inkomst av pension. Inte helt oväntat rådde det delade meningar mellan blocken i denna fråga. Den borgerliga sidan visade - trots att KD-ledaren i tv-utfrågningen slirade lite på denna fråga - ingen benägenhet att i nuläget göra någon förändring. Den socialistiska sidan var däremot positiv till en förändring. Dock med det viktiga tillägget att det krävs en ekonomi som tillåter detta, vilket i praktiken naturligtvis är ungefär samma besked som det andra blocket gav. Finns det pengar till en förändring så är svaret ja, annars är det nej. Och ärligt talat finns det nog inte särskilt mycket som talar för att pengarna finns, om valresultatet blir sådant att detta block får majoritet.
Den andra frågan handlade om den så kallade bromsen i pensionssystemet. En broms som bland annat innebär att pensionen nästa år kommer att bli lägre än den är i år. Och detta trots att alla tecken tyder på en konjunkturuppgång, vilket i sin tur kommer att leda till både högre löner och högre priser.
Det här är en så pass komplicerad fråga att det egentligen bara var en av de svarande - nämligen kristdemokraten Lars Gustafsson - som kunde reda ut den. Den som kunde mest om detta var dock de frågandes föredragande - SPF:aren Sven Hägerborg från Varberg - som ännu en gång i detalj kunde redogöra för de förutsättningar som gäller. Och som vanligt var de de miljoner som Göran Perssons s-regering luggade pensionärerna på som han inriktade sig på. Göran Perssons löfte var ju då att de skulle betalas tillbaka krona för krona, men det har inte skett och därför är situationen i dag som den är.
Den tredje frågan handlade anhörigvård, som är en vanlig företeelse i pensionärskretsar. Det vill säga en den ena parten i ett förhållande vårda den andra parten i hemmet. En situation som ofta är väldigt påfrestande för den vårdande parten. Det behövs med andra ord många fler händer i vården och då i synnerhet i vården av äldre människor.
Inte helt förvånande var samtliga partirepresentanter eniga om behovet och egentligen var det väl ingen av dem som presenterade en lösning som var bättre än de andras.
Sammantaget var det en intressant eftermiddag, som förhoppningsvis gav någon/några i publiken information om respektive partis positiva/negativa inställning i frågor som är avgörande när det är dags att rösta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar